Drömmar del 2

Adho mukha vrksasana, handstående, en fantastisk position att öva på för sitt mods skull!

 

Våra första år som gifta var tuffa för vår lilla familj, missfall, sjuka föräldrar, nära släkt som gick bort, katastrofsnitt. Även om vi också hade mycket lycka med två fina barn så tärde det på oss. Vi behövde vila upp oss – chitta ihop oss igen i vår lilla kärnfamilj. Vi bokade en långsemster julen 2004. Valen låg mellan ett underbart hotell i Kao Lak, Thailand och vårt älskade Alassio.

 

Vi valde Alassio. Sedan vet vi alla vad som hände annandagen 2004. Vi satt på säker mark i Alassio medan hotellet i Khao Lak sveptes bort. Det kändes som vi hade fått en andra chans. En andra chans till att leva livet, följa drömmar. Vi vågade uttala vår dröm högt. Vår dröm att flytta till Alassio. Vi ville göra något annat i livet. Bryta det ekorrhjul vi hamnat i. Bort från det materiella, bort från stressen. Vi ville upptäcka världen, leva livet, umgås, se varandra. Så vi tog beslutet, vi skulle flytta till Alassio för att fira livet.

1,5 år senare satt vi nyckeln i vår hyrda lägenhet vid havet. 60 kvm men med en stor terrass.

 

Det var en tid med mycket förberedelser. Det var tufft men så spännande, utvecklande, kittlande. Ett livsprojekt, vi skulle förverkliga vår dröm, och vilken lycka att vi delade den och hade möjligheten.

 

Som förberedelse studerade min man italienska och jag fördjupade mina studier i yoga, mina planer var att ta yogan till Alassio.

När vi den 6 april änligen kom till Alassio kändes det helt overkligt, fantastiskt!  Efter en liten tid kom jag dock på en liten detalj, jag kunde ju inte språket, och skulle starta yogaklasser i juni, detta var en nöt att knäcka!

Jag skrev ett manus om yoga, dess historia och sex klasser med olika teman och skickade på översättning. Sedan pluggade jag in det samtidigt som jag stod i olika köer för visum, skolor m.m. Vi hade inte flyttade utomlands med något företag som ordnade allt utan skulle fixa allting själva. Och italiensk byråkrati är inte att leka med.

 

Sedan var det dag att hitta en lokal till yogan, en lokal med trä golv. Det var inte det lättaste, det var ju bara kalla stengolv överallt. Jag blev rekommenderad att höra av mig till lokal balettskolan. Och där blev min bas i två år framåt.

Här är jag med ett gäng elever i balettstudion.

Nästa fråga var hur jag skulle jag få kunder till yogan. Ingen visste vad yoga var i denna lilla stad. Jag tänkte att om jag gjorde affischer på mig själv och satte upp överallt skulle det kanske locka. Så vi tog ett kort på mig i Tadasana (bergsposition) som jag tryckte upp och plastade in.

Jag i Tadasana på vår terass.

Sedan cyklade jag omkring i min gula klänning och satte upp affisher på mig själv med erbjudande om en gratis prova-på veckan. Det här skulle ju bli succé tänkte jag. Min mamma kom ner för att hjälpa till med barnen. Mattor var beställda, nya kläder inhandlade och lokal fixad. Nu skulle det bli yoga av.

Nya filtar, mattor och kuddar beställda.

Gratisvecka dag nr 1: ingen kom – min man var den enda eleven. Och tur var väl det. Klassen gick sådär, min man poängterade att man inte förstod ett dyft av min italienska.

Dag nr 2 – ingen kom. Min man hade grym träningsvärk och fick en till privatlektion.

Dag nr 3 – ingen kom, min man bad att få gå, han kunde knappt stå.

Dag nr 4 -  ingen kom. Nu hade jag två val, det ena var att lägga mig platt och gråta och det andra var att använda denna dyrbara egentid jag fick till egen praktik. Jag valde det senare och yogan gav mig igen styrka och mod.

Dag nr 5 – nu ville jag inte att någon skulle komma, det var ju underbart att äntligen få vara själv och yoga.

Dag nr 6 –  kände jag att språket börja flyta.

Dag nr 7 – När jag kom till studion stod det tre personer och väntade. Först undrade jag vad gjorde dom där? När jag förstod att dom kommit för yogan blev jag helt ställd, överrumplad men varm.

Min första uppmaning till eleverna var att dom inte skulle ställa några frågor utanför manus. Språket räckte liksom inte till.

Under lektionen tittade jag på eleverna och dom gjorde ju som jag sa, dom njöt och jag njöt. Wow! Vilken lycka. Skam den som ger sig!

Några år senare växte jag ur “hyra-in-mig- timmar” och kände det var dags att öppna egen lokal.

Men ett nytt projekt var dock också på väg. Mer om det en annan dag!

 

En av mina målbilder, fylla dessa kalendrar med många fina stunder med familj och yogaelever!

Nu ska jag sätta mig och drömma igen. Idag sker ett stort skifte. Vintersolståndet 2012. Ett mytomspunnet datum om jordens undergång. Själv hoppas jag att det negativa och dåliga får mindre fäste och att vi går mot en tid av upplysning, frid och kärlek. Vi har stora uppgifter att utföra tillsammans om vi vill ta hand om vår jord och våra medmänniskor.

Framför min puja har jag två målbilder med mig, den ena är att bli en bättre, mer tålmodig mamma och fru, den andra är att fylla dessa kalendrar med så mycket yogaklasser, PT – timmar, yogadagar och retreats som jag bara orkar för att fortsätta att förmedla denna vackra kunskap.

Namasté!

Upavishta konasana, jag bugar mig för moder jord, och stretchtar insidan låren, puh! :-)

 



3 Comments

  1. Limpan wrote:

    Gåshud på den!

  2. Snyggt! Snacka om vig! :)